Easter

Det regnar idag. Mannen vid vägkorsningen står med en kartongbit som säger "I can't get a job, I have a family to support. God bless." Han är inte den enda. Cape Town fryser och speciellt pojkarna på Pollsmoor. De hänger filtar för fönstren så att värmen inte ska försvinna och kläderna som de tvättat blir aldrig torra för att luften är så fuktig, vintern är påväg. Idag sjöng vi i en utav avdelningarna där pojkarna sover, bad böner och pratade om vad påsken egentligen är för något. Många accepterade Gud i sina liv efter att TJ pratat om Jesus och vid några tillfällen kunde man nästan känna Guds närvaro där vi stod. Vi delade ut chokladägg som en påskgåva vilket också vad mycket uppskattat! För mig är det svårt att förstå hur dessa unga män, som inte kan vara mycket äldre än mig, kan ha begått så mycket hemskheter. De sitter som ljus och lyssnar på TJs ord, ger mig ett varmt leende och kommer fram och hälsar vänligt samtidigt som jag vet att många av dem sitter inne för mord. Jag vet att alla där inne förmodligen blivit brutalt våltagna av män med högre rang för att förstå vart de står i hierarkin men när de står framför mig ger de inget sken av ondska över huvud taget. Det jag kan se är ett gäng barn som hamnat i helt fel sammanhang, under förfärliga omständigheter de inte kan påverka.

Såhär i påsktider kan jag inte låta bli att tänka på farmor och Hampult. Påsk kan på sätt och vis kort sammanfattas med farmor och Hampult för mig. En sprakande eld, i skogen eller i vedspisen. Ägg fyllda med godis och mysigt vårväder. En lugn frukost och filmer på tv som visar korsfästelsen... Det saknar jag faktiskt när jag är här, saker som jag känner igen.

Förra helgen hade jag så otroligt roligt! Vi åkte till Aquila Game Reserve för att åka på safari med fyrhjulingar. Bilturen dit tog ca 2h och miljön var utan att överdriva förmodligen det vackraste jag sett i mitt liv. Dagen var underbar, dock mycket skakig med alla stenar i terrängen så jag hade en del träningsvärk i armarna dagen efter. SKIT HÄFTIGT att se en elefant face to face från en fyrhjuling. Jag och Josie lärde oss tillslut att göra doughnuts efter många misslyckade försök så när jag på skoj skulle visa mina newfound skills inför resten av turisterna blev det mycket förvånade, kanske för att jag är en kvinna och dessutom svensk. För er som inte vet hur en doughnut ser ut så är den formad som en cirkel.

Vi har hunnit med Robben Island denna veckan med, mycket intressant! Lite overkligt att se en sådan historisk plats. Hur som helst... Igår låg jag och solade vid poolen när TJ fyllde den med nytt vatten från slangen. Man är ju rätt korkad om man tror att man ska få sola ostört när en person som TJ står bredvid med en vattenslang i handen. Det började med att Josie hetsade honom att spruta på mig, vilket han gladeligen gjorde. Jag flög upp som en raket för att hämnas men blev istället islängd i poolen för femtioelfte gången. Hämnden blev ett faktum. TJ åkte iväg för att göra något ärende och jag ställde en hink med vatten vid ingången som han skulle välkomnas med vid sin hemkomst. Josie skulle springa ut från baksidan och jag skulle stå vid ingången. Det kunde liksom inte gå fel. Så hör vi hur bilen kör in på parkeringen, jag springer till dörren och precis när han är vid grinden(som är framför dörren, bara galler) så dumpar jag hinken genom gallret på honom och hör bara ett stort "NO my phone." Dränkt blev han och sur också, för telefonen som han höll i blev lite blöt. I mina ögon skulle vi nu vara som vi på engelska kallar det "even" men nej då. Nu har jag grävt min egen grav. "Linnea, ingen annan volontär har fått mig som du gjorde. Förvänta dig den värsta hämnden, när som helst på dygnet, när du är finast sminkad och bäst uppklädd." Oooohh I'm so scared....